Historien om cellulosans användning som isoleringsmaterial påbörjades med övergången ifrån fulltimmerhusen till regelfackverkshusen, när en fyndig person kom underfund med att sågspånet som var gratis på sågverkens bakgård kunde användas som isolering i träregelfackens tomrum. Detta invändningsförfarande finns praktiskt beprövat sedan c:a 100 år tillbaka. Nackdelen var dess sämre isoleringsförmåga samt sättningsproblem beroende av avsaknaden av de egenskaper som utvecklats och testats med dagens lösullsprodukter. Men vi kan konstatera att isolerings egenskaperna även om den inte är så bra som dagens cellulosaisolering, fortfarande kvarstår. Dvs en livslängd mer än 100 år eller så länge byggnaden är i bruk.
