FAQ

HÅLLBART 
Hur kan det vara att cellulosaisolering har så låga CO₂ utsläpp. Vad jag förstår klimatkompenserar ni inte för utsläppen vid tillverkningen, eller?
Eftersom cellulosaisolering inte kräver någon värme när den tillverkas blir energiåtgången i förhållande till mineralullstillverkning väldigt låg. Inget material smälts ner, utan cellulosan mals eller rivs sönder. Dessutom är råvaran (barrträd) en riktig koldioxidslukare under sin livstid. Tar man koldioxidmängden som träden buffrat innan avverkning minus energiåtgång vid tillverkning får man ett resultat i form av ett väldigt lågt utsläpp av koldioxid eller till och med ett minusvärde i vissa fall. Detta beskrivs som A1-A3 i en LCA (livscykelanalys) och skiljer sig något mellan olika produkttyper och leverantörer. Mer ingående om detta finns att läsa hos respektive producent.

Viktigt att notera är dock att gemensamt för all cellulosabaserad isolering är att ingen klimatkompensation behövs för att hävda är materialet är klimatsmart eller hållbart!

HYGROSKOPIKSA EGENSKAPER
Finns det inte en risk med diffusionsöppet byggande med cellulosan som buffrar fukt?
Tvärt om. Alla träprodukter innehåller fukt. Fukthalten i trä blir högre när det är i en fuktig miljö och lägre när det är torrt. Att bygga diffusionsöppet betyder att du inte stänger in fukt i konstruktionen utan istället tillåter fukten att öka och minska beroende på väder och årstid.
Med ett diffusionsöppet byggande och cellulosans hygroskopiska egenskaper kommer väggen andas och fukten tas om hand. Cellulosan strävar efter samma luftfuktighet som sin omgivning och kan utan problem buffra fukt. Det diffusionsöppna klimatskalet gör det möjligt för fukt att vandra in och ut genom väggar och tak beroende på om cellulosan vill ta emot eller ge ifrån sig fukt. Det är samma princip som en jacka eller träningströja av funktionsmaterial, tex Gortex. Vatten och vind kan inte komma igenom materialet men fukt i form av små vattenmolekyler vandrar från den varma till den kalla sidan. Alltså ut från kroppen genom materialet. 

FUKT OCH FUKTSKADOR
Kan cellulosabaserad isolering minska risken för fuktskador?
Risken att skada den duk som skall hindra fukt att komma in i en vägg (plast) eller hantera mängden fukt som kommer in i en vägg (ångbroms) finns alltid. Det kan ha skett vid byggandet av huset eller om du som brukare använt väldigt långa skruv vid tillfällen då du förankrar något tungt i väggen. Vatten bundet i luften hittar alltid dessa skador och tränger in i väggen!
Cellulosa har hygroskopiska egenskaper och tillsammans med ett diffusionsöppet byggande blir din bostad mer förlåtande mot den här typen av skador.
Enkelt fungerar det så här. Ett hushåll om fyra personer alstrar ca 10 liter fukt per dygn. Fukt i form av vattenånga vandrar från varmt
till kallt. Varm luft kan hålla mer fukt än kall luft (t.ex. vid 20°C 17,3 g/m³ och vid -10°C bara 2,14 g/m³). När den varma luften möter kallare ytor fäller luften ut sin fukt i form av kondens (tänk dig att du tar ut en kall dryck från kylen). Ju varmare och fuktigare luften inne i rummet är desto högre ångtryck bildas. En yttervägg med stora temperaturskillnader mellan ute och inne blir utsatt för risken att det faller ut fukt om fuktig luft kan ta sig in väggen och kylas ned. Om inte fukten kan torka ut ansamlas den och i ligger till grund
för att mögelskador uppkommer.

VÄRMEBUFFRING
Jag har hört att hus med cellulosaisolering håller sig svala under sommaren hur kan det komma sig?
Det stämmer att man upplever hus med cellulosaisolering som svala om sommaren. Cellulosan är ett material med långa fibrer och hög densitet. Med dessa egenskaper uppnår man en hög värmelagringskapacitet. Ju högre värmelagringskapacitet ett material har desto längre tid tar det för värmen att vandra från den varma sidan tex. en södervägg eller ett tak in i bostaden. Cellulosan är det isolermaterial som har högst värmelagringskapacitet. Jämfört med isoleringsmaterial med låg densitet till exempel glasull och som installeras med få kg/kubik så blir skillnaden mycket stor! Värmelagringskapacitet är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi, eller annorlunda uttryckt ett ämnes termiska tröghet. I SI-enheter anges den som antalet joule per kilogram som erfordras för att uppnå en temperaturförändring hos ämnet på en kelvin [K], och har enheten J/(kg·K). Självklart finns det många faktorer som avgör hur varmt ett hus upplevs på sommaren. I vilket väderstäck stora fönster placeras, skyddande träd i omgivningen, val av material på fasad och tak, samt val av isolering är några av de faktorer som tillsammans avgör husets inneklimat under sommarhalvåret.

DIFFUSIONSÖPPET
Jag hör en del kring diffusionsöppet byggande men är inte så bekant med detta sätt att bygga. Vilka är de största fördelarna menar ni?
Att bygga diffusionsöppet betyder att huset kan andas. Det ska vara vindtätt, men fukt ska inte bli instängd i konstruktionen. 
Med cellulosaisolering får du just detta, utan att använda plastfolier, som många andra traditionella isoleringsmaterial behöver. Med cellulosaisolering leds fukten bort men värmen stannar kvar.

EKONOMI
Hur ska jag räkna. Jag har 100kvm kallvind och behöver tilläggsisolera. Försöker räkna ut när investeringen har betalat sig. Kan ni ge exempel?
Investeringen betalar tillbaka sig direkt i form av sänkta uppvärmningskostnader. Den ger ökad komfort under årets mest intensiva perioder, svalt på sommaren och behagligt varmt på vintern. Tilläggsisoleringen är positiv för miljön och med minskad energianvändning bidrar du varje dag till miljön på ett enkelt och effektivt sätt. 

Ex: För en villa i Mellansverige med en vind på 100 m² och en befintlig konstruktion bestående av 15 cm spån på råspont, ett värmebehov på 21 °C och ett värmepris på 1 kr/kwh så blir besparingen ca 5 942 kr/år. Vanligtvis är investeringen betald efter ca: 3-5 år. Ta kontakt med en professionell lösullsinstallatör för att få ett kostnadsförslag baserat på just din bostads förutsättningar.